Aktiviteten som kallas sömn
De flesta värdesätter sömnen som en tid av ljuvlig inaktivitet. Men forskning visar att sömnen är en mycket aktiv fas. Vi ändrar position på våra kroppar under natten – vilket är både normalt och bra för att säkerställa en god cirkulation. Våra kroppar frisätter viktiga hormoner under sömnen. Vårt immunsystem startas om. Hjärnan utför en mängd olika livsviktiga renhållningsfunktioner.
Sömnfaser
De två huvudsakliga sömnfaserna man skiljer på är: REM, som står för Rapid Eye Movement (snabba ögonrörelser) och kallas för drömsömn respektive NREM, som står för non-Rapid Eye Movement (inga snabba ögonrörelser) och kallas för djupsömn.
NREM
När vi har somnat går vi in i NREM-sömnen, dvs. djupsömnen. NREM-sömnen består av alla fyra sömnstadierna. REM-sömnen sker dock regelbundet under hela sömncykeln.
REM
Första REM-sömnen infaller först ca 90 minuter efter att du har somnat och återkommer sedan ungefär var 90:e minut. Faserna med REM-sömn blir allt längre under nattens gång.
- Ger energi till kropp och knopp
- Stöder prestationsförmågan dagtid
- Hjärnan är aktiv och drömmar uppstår
- Ögonen rör sig fram och tillbaka
- Kroppen blir orörlig när musklerna paralyseras
”REM a Little Dream for Me”
REM har fått sitt namn av de snabba ögonrörelser som sker under denna fas av sömnen. Den kännetecknas också av en plötslig och dramatisk förlust av muskeltonus. Faktum är att en persons skelettmuskler under REM-sömnen förlamas effektivt. Detta stadium kännetecknas av en liknande nivå av hjärnvågsaktivitet som i vaket tillstånd och är den sömnfas då drömmar uppstår. REM-sömnen dokumenterades av forskare så sent som 1953. Eftersom drömmar var ett viktigt ämne inom psykologin ansågs denna upptäckt vara banbrytande. Det här är ett utdrag ur deras rapport:
De livliga minnen som kunde lockas fram mitt i natten när en person vaknade samtidigt som ögonen rörde sig snabbt var helt enkelt ett mirakel. Det [tyckes öppna] ... en spännande ny värld för de deltagare vars enda tidigare drömminnen varit de diffusa och vaga minnen man har morgonen efter. Nu, istället för att bara få en snabb skymt av sin drömvärld varje natt, kunde deltagarna få god insyn i så mycket som tio eller tolv drömmar varje natt.
(Dement, 1978, s. 37; citerat i Pinel, 1993)
Medan du sov
Under NREM-sömnens djupa stadier (stadium 3 och 4) reparerar och regenererar kroppen vävnader, bygger upp ben och muskler och verkar stärka immunsystemet. När du blir äldre sover du lättare och får mindre djupsömn. Åldrande är också förknippat med kortare sömnperioder, även om studier visar att mängden sömn vi behöver inte verkar minska med åldern. Om du får för lite sömn hinner kroppen inte slutföra alla faser som behövs för muskelreparation, minneskonsolidering och frisättning av hormoner som reglerar tillväxt och aptit. Då vaknar vi mindre redo att koncentrera oss, fatta beslut eller engagera oss fullt ut i skola, arbete och sociala aktiviteter.
